Vi vill bidra till att minska Europas beroende av fossila bränslen, stödja omställningen till klimatneutralitet och stärka energisäkerheten och industrins konkurrenskraft.
Vårt mål
Vi ska etablera Sveriges första storskaliga hydrogen valley, bygga och driftsätta kompletta vätgasförsörjningskedjor i kommersiell skala i två hubar: Höga kusten och Västkusten.
Bygger vätgasekosystem
Inom HiWHyV utvecklar vi hela ekosystemet för vätgas samtidigt: produktion, distribution och användning av förnybar vätgas – eftersom ingen del fungerar utan de andra.
Projektet strävar också efter industriell symbios, att biprodukter som syre och spillvärme från vätgasproduktionen tas tillvara i närliggande verksamheter. Exempelvis används för livsmedelsproduktion, i fjärrvärme eller avloppsrening.
Projektet handlar om mer än att ersätta konventionellt tillverkad vätgas i dagens användningsområden.
Förnybar vätgas är en nyckel i industrins gröna omställning. Den kan både bryta fossilberoendet i existerande industri och ge utrymme för nya företag. På så sätt bidrar HiWHyV till ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen.
Vätgas i olika sektorer
Jordbruk
En stor del av Europas livsmedelsproduktion är beroende av konstgödsel som tillför kväve till grödorna. Kvävet i konstgödslet kommer från ammoniak som tillverkas i en energikrävande process av vätgas och kvävgas. Processen, som heter Haber-Bosch, belönades med Nobelpris en gång i tiden.
Idag är källan till vätgasen till stor del fossil importerad naturgas. Den kan ersättas med förnybar, lokalt producerad vätgas. Tekniken finns. I Norge finns en sajt där de tillverkar konstgödsel med denna metod men det saknas storskaliga anläggningar med en effektiv process. I Torpshammar planeras en större anläggning där detta ska demonstreras i större skala. (Förflyttning från TRL 6 till TRL 8)
Transport
Vätgas kan driva fordon på två sätt: direkt som bränsle, eller indirekt genom att bli råvara i flytande elektrobränslen.
Indirekt användning: e-SAF för flyg
Electro-based Sustainable Aviation Fuel (e-SAF) är en variant av hållbara flygbränslen (SAF) tillverkat helt utan råolja. Idag blandas SAF in i flygbränsle för att minska koldioxidavtryck. Andelen ska på sikt öka.
e-SAF tillverkas av förnybar vätgas och biogen koldioxid — det vill säga koldioxid som härstammar från organiskt material. Det är ofta en biprodukt från en annan process, som förbränning i värmeverk.
Det finns flera godkända produktionsvägar för SAF men inga kommersiella e-SAF-anläggningar i EU ännu. Höga investerings- och produktionskostnader har bromsat storskalig utbyggnad.
Partners inom HiWHyV planerar en av de första industriella e-SAF‑anläggningarna i EU, i Alby, där tekniken kommer att demonstreras i större skala. Målet är att gå från TRL 6/7 till TRL 8.
Indirekt användning: e-metanol för sjöfart
E‑metanol är ett elektrobränsle producerat av förnybar vätgas och biogen koldioxid. Det har lägre klimatavtryck än konventionell metanol eller fossila marina bränslen. E-metanol är ett flytande, stabilt bränsle som kan transporteras med i huvudsak befintlig infrastruktur och användas i motorer som är anpassade för metanol.
Partners inom projektet planerar storskaliga e‑metanolanläggningar i Örnsköldsvik och Umeå, där tekniken ska demonstreras i större skala med målet att gå från TRL 6/7 till TRL 8.
Direkt användning: vätgas i bränsleceller i exempelvis lastbilar
Vätgas kan användas direkt som bränsle i fordon utrustade med vätgasbränsleceller. I bränslecellen omvandlas vätgasen till elektricitet och i princip det enda som lämnar avgasröret är vattenånga.
Tekniken kan användas i fordon till sjöss, på räls eller vägar. I projektet ligger fokus på lastbilar. En bränslecellslastbil räknas som en ellastbil, men istället för att ladda batteriet fylls vätgastanken. Vätgas lämpar sig tack vare högt energiinnehåll per kilo väl för tunga transporter över långa distanser, särskilt i krävande terräng.
Vätgas kräver egna tankstationer, kärl och distributionskedjor. Nätverket av tankstationer byggs kontinuerligt ut längs stora transportleder av projektpartnern Hydri.
Tunga bränslecellsfordon är under utveckling av flera tillverkare. Inom projektet testas och utvecklas tekniken i verklig drift av projektpartnern Volvo.
(Från TRL6 till TRL8).
Mobil reservkraft
Vätgas kan användas för att driva bränslecellsaggregat som fungerar som mobila reservkraftverk. Vätgasen omvandlas till el i bränslecellerna och i princip det enda som släpps ut är värme och vatten — ett mer hållbart alternativ till dieselgeneratorer.
De kan leverera el till kritiska anläggningar som datacenter vid strömavbrott, eller erbjuda utsläppsfri elförsörjning på byggarbetsplatser, publika evenemang och andra platser utan nätanslutning — som en del av en ”bring your own power”-strategi.
Tekniken finns och används redan i andra sammanhang, men är ännu inte etablerad som reservkraft för kritisk infrastruktur och mobil elförsörjning i urbana miljöer. Inom projektet anpassas lösningarna till gällande marknadskrav, certifieringar och standarder, och driftsäkerheten testas. (TRL 6 till TRL 8)
Kemiindustri
Kemiindustrin är redan en storanvändare av vätgas, men för att ställa om till mer cirkulära processer behövs betydligt mer vätgas än i dag. Dagens användning av vätgas är bred. Den används som råvara, energibärare och reduktionsmedel. I vissa processer är den dessutom en biprodukt som tas till vara. Exempel på material som tillverkas med hjälp av vätgas är nylon, PVC, tensider och många vardagsprodukter. Den vätgas som används i dag har i stort sett ett fossilt ursprung. Att ersätta den med förnybar vätgas är dock bara en del av den förnybara vätgas som behövs för omställningen till klimatneutralare industri. För detta behövs vätgas till helt nya processer. Återvunnen plast innehåller till exempel mycket kol men för lite väte. För att kunna göra ny plast av återvunna plastströmmar krävs därför ett tillskott av förnybar vätgas i processerna
Stålindustri
Stålindustrin är en av Sveriges största källor till koldioxidutsläpp. Det beror mest på att kol används för att få bort syre ur järnmalm inför stålproduktionen. Industrin använder också mycket energi, ofta med fossila bränslen, för att värma ugnar.
Vätgas kan lösa båda uppgifterna: ersätta kol i reduktionssteget och naturgas som bränsle för högtemperaturprocesser. Vätgasbaserat stål är ett fossilfritt alternativ, men kräver stora investeringar i nya anläggningar eller anpassningar av befintliga.
Från pilotprojekt till kommersiella produkter
1. Bränslecells-lastbilar
Ta bränslecellslastbilar till nästa nivå, genom att optimera tekniken för långdistanstransporter med last och snabbare tankning.
Bakgrund
Ellastbilar som drivs med el från vätgasbränsleceller istället för batterier finns, men de måste fortfarande bevisa sin prestanda i praktisk användning.
Plan för genomförande
För att visa på tillförlitlig prestanda kommer Volvo att använda två vätgasdrivna lastbilar i sin interna logistik från och med 2029. Lastbilarna kommer att transportera gods över sträckor på drygt 400 km och tanka vätgas som huvudsakligen produceras på Sveriges västkust. Företaget Hydri kommer att leverera vätgasen via sina tankstationer. De kommer också att utveckla nya stationer för att möjliggöra snabbare och effektivare tankning, i enlighet med SAE J2601-5, med ett mål på 12 minuter för 80 kg vätgas. Vätgaslastbilarna förväntas bli kommersiellt tillgängliga omkring 2030, och storskalig produktion kommer att inledas så snart marknads- och infrastrukturförutsättningarna är på plats.
Förväntad klimatnytta
Vi räknar med att varje lastbil kommer att minska koldioxidutsläppen med cirka 90 kg per 100 km jämfört med diesel. Med en daglig körsträcka på cirka 900 km motsvarar detta en minskning av koldioxidutsläppen med ungefär 350 ton per år och lastbil, samtidigt som utsläppen av kväveoxider och partiklar minskar.
2. Mobil reservkraft
Vidareutveckla en vätgasbaserad bränslecellslösning för reservkraft och mobil elförsörjning, som ett utsläppsfritt alternativ till dieselgeneratorer.
Bakgrund
Kraftaggregat med vätgasbränsleceller är generatorer som producerar el med hjälp av bränsleceller som drivs av vätgas. Tillverkaren Powercell har utvecklat ett sådant aggregat och anpassar nu dess viktigaste komponenter för att uppfylla behoven i stadsmiljöer, hos slutanvändarna och enligt gällande bestämmelser
Plan för genomförande
Företaget Powercell kommer med start under 2026 att utveckla en mobil vätgasbränslecell på 100 kW som kan ersätta dieselgeneratorer i befintlig infrastruktur och, när den ansluts till en vätgaslagringsmodul som finns på marknaden, omvandla vätgas till el för att driva kritisk infrastruktur.
Enheten kommer att installeras och testas vid Göteborg Energis datacenter för att demonstrera en tillförlitlig reservkraftförsörjning för bredbandstjänster under simulerade strömavbrott och andra driftsförhållanden.
Teamet kommer också att utvärdera hur enheten kan tillhandahålla tillfällig och mobil utsläppsfri el på byggarbetsplatser, vid offentliga evenemang och på andra platser utan elnät. Marknadsintroduktion planeras till 2031.
Förväntad klimatnytta
Vid utbyte av dieselgeneratorer kan vätgasdrivna enheter minska koldioxidutsläppen med cirka 0,45 kg per kWh, samt utsläppen av kväveoxider och partiklar. Dessutom kan de öppna upp för nya affärsmöjligheter inom reservkraft och mobila energitjänster utanför elnätet.
Från Sverige till andra länder
By transferring the knowledge and experience gained in HiWHyV, we support the development of new hydrogen valleys in three regions across Europe.
Grekland – Västra Makedonien
Västra Makedonien var länge ett centrum för brytning av lignit, eller brunkol. Nu fasar regionen ut sina kolkraftverk och bygger om sin ekonomi kring ren energi med stöd av EU:s program för rättvis omställning — för att se till att ingen lämnas utanför.
Förnybar vätgas ses som en viktig pelare för omställningen och den framtida energimixen, eftersom Västra Makedonien har en stark industriell infrastruktur, fjärrvärmenät och stor potential för sol-, vind- och bioenergi. Alla dessa faktorer kan leda till lokalt producerad förnybar vätgas till ett konkurrenskraftigt pris, vilket påskyndar omställningen. Även om den praktiska erfarenheten av förnybar vätgas fortfarande är begränsad har flera initiativ satts igång under de senaste åren. I detta sammanhang kan erfarenheterna från HiWHyV stödja den tekniska implementeringen och driften av ett ekosystem för förnybar vätgas i Västra Makedonien.
Spanien - Baskien
Baskien har redan erfarenhet av vätgasprojekt och håller på att utveckla värdekedjor för förnybar vätgas. Eftersom 78 % av regionens energimix fortfarande baseras på fossila bränslen är vätgas en prioriterad fråga för utfasningen av fossila bränslen, och regionen har stor potential att producera förnybar vätgas på ett konkurrenskraftigt sätt. Industriaktörer och lokala företag förbereder sig för att gå över från grå vätgas och andra fossila bränslen till lösningar med grön vätgas. Vätgasvärdekedjorna i Baskien kan därför dra nytta av HiWHyVs erfarenheter när det gäller att stärka styrningsstrukturer, infrastrukturutveckling och energisystemens motståndskraft.
Tyskland – Emsland
The Hydrogen Valley Emsland covers the entire value chain – from large-scale production and pipeline distribution to industrial use. Thanks to a long tradition in energy generation, the region boasts an excellent infrastructure, is fully self-sufficient in renewable energy, and additionally exports green energy to the South of Germany. Emsland räknas som en av Europas mest avancerade vätgasregioner och utnämndes till ”Årets vätgasdal” år 2024.
I Emsland finns ett starkt nätverk av aktörer inom vätgasbranschen – ”H2-Region Emsland”. Även om regionens fokus hittills har legat på specialiserade industrisektorer kommer små och medelstora företag (SMF) framöver att integreras alltmer i vätgasbranschen och nätverket. Detta skapar ett växande behov av kunskapsutveckling och ökat engagemang från allmänheten. Inom ramen för HiWHyV kommer dessa utmaningar att behandlas särskilt.
Vägledning för framtida hydrogen valleys
Vi tillhandahåller praktiska verktyg, gemensam kunskap och tydlig vägledning som fungerar som en mall för att hjälpa andra regioner att planera och genomföra sina egna hydrogen valleys.
HTP tool 2.0: webbaserat verktyg för utvärdering
Detta onlinebaserade simuleringsverktyg gör det möjligt för användare att mata in nyckeluppgifter om planerade vätgasdalar och förväntade slutanvändningsområden. Baserat på denna information simulerar verktyget prestanda och ger en preliminär teknisk-ekonomisk analys samt en sammanfattning av driftsprognosen, inklusive
Vitbok om replikering: lärdomar och bästa praxis
Vitboken sammanställer erfarenheter och bästa praxis från HiWHyV. Den belyser infrastrukturbehov, regionala styrkor, gränsöverskridande möjligheter och kompetensbrister för att stödja framtida vätgasdalar. Den kommer att publiceras 2029.
Ramverk för implementering
Dokumentet sammanfattar bästa praxis och beprövade metoder och beskriver strukturerade steg för att vägleda framtida vätgasdalar i hela Europa – från planering och utformning till genomförande. Ramverksdokumentet kommer att finnas tillgängligt i slutet av 2031.