Flygbränsle. 270 MW
Alby vid Ljungan är idag projektets mest glesbefolkade nod, men nya jobb, delvis tack vare projektet, kan förändra detta. Här planeras en fabrik för klimatvänligt flygbränsle. Biprodukterna ska användas i en fiskodling — så att allt hänger ihop i ett lokalt kretslopp.
Läs mer
Alby blir en av de centrala produktionsplatserna för vätgas i Höga kusten-hubben. I denna landsbygdsmiljö, en mil uppströms längs Ljungan från Ånge, håller kommunen på att utveckla ett helt nytt industriområde.
En fabrik ska använda förnybar el, vatten från älven och infångad koldioxid för att producera klimatvänligt flygbränsle. Biprodukterna, värme och syre, används i en landbaserad regnbågslaxodling intill. Odlingen är dimensionerad för en årlig produktion av cirka 6 000 ton öring.
Flygbränslefabriken beräknas få en elektrolyskapacitet på cirka 270 megawatt och producera ungefär 80 000 ton elektrobränslen per år. Bränslena, som e-kerosen och e-nafta, kan användas i dagens flygplan. Tekniken finns — utmaningen är att göra det kostnadseffektivt.
Bakom fabriken står Alby PtX — ett samarbete mellan Norsk e-Fuel och Prime Capital med stöd av RES. De samarbetar med stora flygbolag: två internationella flygbolag har tecknat långsiktiga avtal om att köpa elektrobränslen, och en global flygplanstillverkare har investerat i företaget för att påskynda introduktionen av dessa bränslen.
Planen är att starta vätgasproduktion i Alby runt 2027–2028. Målet är att ha produktion igång före 2030, då nya EU-regler träder i kraft med krav på inblandning av hållbara flygbränslen (SAF).
Bränslefabriken och fiskodlingen blir en del av ett bredare cirkulärt industriekosystem som håller på att ta form. På sikt beräknas Alby industriområde skapa cirka 300 direkta jobb — fler än byns nuvarande totala invånarantal. Det kommer att påverka levnadsförhållandena avsevärt och skapa en positiv framtidstro.